Funktioner i kroppen
Fett förknippas ofta med något negativt som övervikt och fetma. Dock är det viktigt att veta att fett är något nödvändigt för att våra kroppar ska fungera. Fett lagras i kroppen som energireserv vilket många känner till. Det fungerar även som isolering mot kyla och stötdämpning. Kroppen lagrar fett i stället för kolhydrater i större mängder, fett är rikare på energi per gram. Den innehåller ungefär dubbelt så mycket energi 9 kcal/gram jämfört med kolhydrater och proteiner. Fett är även en viktig komponent för att cellerna ska må bra. Fetter finns bland annat som fosfolipider och finns i vårt cellmembran; utan dem skulle cellerna inte kunna fungera. Hjärnan består till stor del av fett och behöver därför detta.
Vad är en fett (Kemi)
Vardagligen tänker man på fett som smör, margarin och oljor, eller de extrakilon som sätter sig på kroppen. Dessa fetter är triglycerider och består av glycerol, en trevärdig alkohol och tre fettsyror. Glycerolen har tre hydroxidgrupper (-OH) som kan binda till fettsyrorna och bilda fetter. Till fett, även kallat lipider, ingår dessutom enskilda fettsyror bestående av långa kolvätekedjor (kol och väte bundna med kovalenta bindningar) med en karboxylsyra-grupp (-COOH) (syradelen), fosfolipider och kolesterol. Triglycerider är inte lösliga i vatten men det är fosfolipider som har en hydrofil (”vattenälskande”) och en hydrofob (”vattenhatande”) del. Den hydrofoba effekten är viktig för att cellernas membran ska hållas ihop.
[1]
Olika typer av fetter:
Mättade fetter består av fettsyror där varje kol binder fulltaligt med väte. Varje ko
l har möjligheten att binda till fyra olika grupper och detta innebär att enkel-bindningar binder till antingen ett väte eller ett annat kol. Den kan alltså inte binda till fler väte vilket gör den ”mättad”. Mättade fetter är fasta i rumstemperatur och finns t ex i smör 73 %.
Omättade fetter liknar mättade fetter med skillnaden att det finns en dubbelbindning. Denna dubbelbindning finns mellan två kol och betyder att två väteatomer mindre inte får plats. Den är alltså inte ”mätt” på väte. Omättade fetter är i flytande form i rumstemperatur och kan hittas i olika oljor som olivolja 75 %.
Fleromättade fetter har mer än en dubbelbindning och saknar därför ännu fler väteatomer innan den blir mättat. Fleromättade fetter är också flytande i rumstemperatur och finns t ex i rapsoljor 32 %.
Härdade fetter är då man låter omättade och fleromättade fetter reagera med väte för att bryta dubbelbindningar och lägga till väte. Detta gör fetterna mer hållbara men mindre nyttiga. Vid fullständig härdning bildas mättade fetter.
Transfetter bildas vid ofullständig härdning vilket inte är hälsosamt. Istället för att bryta dubbelbindningen har väteatomerna vridits så att de är på olika sidor om dubbelbindningen. Står det delvist härdad på en förpackning får du vara observant på att produkten mycket troligt innehåller transfetter. Industriframställd mat som kakor, kex, godis och pommes frites är några produkter där transfetter kan finnas.
[2]
Bra och dåliga fetter
Kroppen behöver alla typer av fetter i olika utsträckning. Dock är det de omättade och fleromättade som man ofta räknar till de nyttiga. Omega-3, som är en fleromättad fett, är det man oftast får höra om och är viktigt för bland annat hjärnan. Det anses också vara bra mot hjärtkärlsjukdomar och cancer. 
Dessutom finns omega-6, också fleromättad, som även den är viktig. Dock får vi ofta i oss större mängder omega-6 än omega-3. Förhållandet mellan dessa halter rekommenderas ej vara större än 5:1. Fem gånger mer omega-6 än omega-3, dock kan förhållandet ofta vara 20:1. Omega-3 finns det främst i linfröolja, rapsolja, fet fisk och valnötter. Dock har många andra produkter en viss mängd omega-3 också.
Omega-3 får vi i oss som antingen alfa-linolensyra, EPA eller DHA. Alfa-linolensyra finns i vegetabiliska produkter och kan sedan i kroppen med hjälp av enzymer göras om det EPA och DHA. Från t ex fet fisk får man direkt tillgång till EPA och DHA vilket dock kan hämma kroppens egen framställning av ämnena.
Kolesterol är också vanligt och omdiskuterat. Det talas om två typer: det goda HDL (High Density Lipids) och det onda LDL (Low Density Lipids). Kolesterol kan kroppen producera själv men vi kan även få i oss det genom animaliska produkter. Kolesterol använder kroppen till bland annat gallsalter. Det är viktigt att ha en god balans av blodfetter (kolesterol och vanliga fetter). En obalans brukar ofta indikera risk för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdomar. Höga kolesterolvärden anses inte vara bra.
[1] http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Trimyristin-3D-vdW.png
[2]
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Elaidic-acid-3D-vdW.png
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Oleic-acid-3D-vdW.png
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Octadecanoic_acid_%28stearic%29.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Elaidic-acid-2D-skeletal.png http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Oleic-acid-skeletal.svg http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stearic_acid.svg
