Hur ser situationen ut idag?
Varje sekund förser kroppen våra celler med syre och näring. Utan syre skulle vi dö på några minuter. Det är med blodet som både närings- och syre transporten sker och därför ytterst viktig för vår hälsa. I kroppen finns det blodkärl som når alla kroppens celler, från den stora kroppspulsådern (aortan) och ut till de små kapillärerna för att sedan återvända via venerna.
Hjärt- och kärlsjukdomar stod för 39 procent av dödsorsakerna hos kvinnor och 38 procent hos männen under 2011. Den negativa trenden är att allt fler drabbas.
Orsaker bakom detta
De främsta orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar är ens livsstil. Äter du fel och rör på dig för lite ökar risken. En dålig livsstil kan leda till åderförkalkning där kärlen blir stela (oelastiska) och fungerar sämre. Det är fetter (främst kolesterol), men även kalk, som inlagras. Fel kost och för lite motion kan leda till fetma och diabetes vilket man har kunnat konstatera ökar risken för att drabbas. Högt blodtryck och blodfettssjukdomar är andra faktorer. Det är alltså en mängd faktorer som påverkar att risken för hjärtkärlsjukdomar ökar och ofta påverkar den ena faktorn de andra negativt också. Det finns även genetiska orsaker till att man har större risk att drabbas samt rökning och stress.
Vad får de för konsekvenser?
Hjärt-och kärlsjukdomar är dagens vanligaste dödsorsak och kan delas upp i flera undergrupper som kärlkramp (Angina pectoris) hjärtinfarkt, flimmer, stroke, hjärtsvikt och fönstertittarsjukan. Åderförkalkning ökar risken för att kärlen får små bristningar vilket kan leda till att det bildas en tromb (blodkoagel) som försvårar blodflödet och kan leda till hjärtinfarkt. Risken finns även att kärlen, ibland pulsåderbråck, brister helt och man förblöder.
Kärlkramp är då hjärtats muskel inte får tillräckligt med syre för att kunna arbeta och leder till smärta mitt i bröstet. Detta kan uppstå därför att kärlen har blivit för trånga och blodet har svårt att ta sig fram. Om hjärtat inte får syre under längre tid kan man drabbas av hjärtinfarkt och delar av hjärtats celler dör och efterlämnar ett ärr. Överlever man hjärtattacken kan skadan orsaka att hjärtat börjar slå oregelbundet (t ex flimmer).
Stroke, även kallat slaganfall, kan delas upp i hjärninfarkt och i den mindre vanliga varianten hjärnblödning (10 %). Hjärninfarkt kan uppstå om ett blodkärl täpps igen i hjärnan t ex genom att en propp (tromb) bildas eller förs via kärlen upp i hjärnan där den kan fastna (emboli).
Sjukvårdskostnaderna för att ta hand om alla drabbade är stora.
Vilka åtgärder finns?
Det viktigaste är att förebygga med motion och rätt kost. För att förhindra att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är det viktigt att tidigt ta hand om sin kropp och förse den med nyttig mat som inte kommer leda till att kroppen skadas. Även motion är bra då den stärker hjärtat och minskar risken för bland annat fetma och diabetes som starkt påverkar risken för hjärtkärlsjukdom.
Har du drabbats så kan du få starka mediciner i form av proppupplösare, blodförtunnande eller annan medicinering för att öka överlevnadschansen. De som har stor risk tar olika mediciner för att skydda sig, till exempel blodförtunnande som ska förebygga proppar. Något som sänker blodfetterna (kolesterol eller triglycerider) är blodfettssänkande mediciner. Ballongvidgning används för att öppna kärlen och bypass är ett annat sätt där man ersätter viktiga kärl för hjärtat.
